KrokstaFyr

Historik

Det äldsta skriftliga belägget på Bua är från 1492 i formen Westrebwda. Ortnamnet är bildat till ett gammalt västskandinaviskt budh, i pluralis budhir som svarar mot fornsvenskt bodh, bodhir. Bod avser hus till skydd för betande boskap och fiskebod.

Gamla Bua var byn innan laga skifte och det som nu kallas Bua började växa längs kusten med s.k. obesuttna som blev strandsittare med fiske som enda försörjning.
Bua är en av de största fiskelägena i Halland. Det äldsta fisket i Halland var så kallat strandfiske, ett familjefiske med sättgarn invid stranden. Skåningarna lärde hallängingarna att fiska sill och makrill med rivgarn från halvdäckade båtar.  På 1900-talet kom snurrevads- och snörpvadsfisket från däckade. motordrivan båtar .Det senaste steget i utvecklingen är den motordrivna trålaren. Trålfisket i vidare omfattning startade efter andra världskriget. Härmed hade havsfisket börjat.
Källa: Bygder kring Värö - Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972

Fisket och den karga naturen har säkerligen format buaborna i gamla tider. Innan industrierna kom var fisket den dominerande näringen och samarbetet med Göteborg (fiskhamnen, varven och fiskets organisationer) var betydande. Fisket utvecklades starkt under 60-talet men har under senare år successivt minskat i omfattning och nu finns det bara tre större fiskebåtar kvar i hamnen från att ha varit omkring tjugo som mest. Det finns fortfarande en del mindre fiskebåtar som bedriver kustnära fiske samt en turbåt.

Buaborna var inte speciellt politiskt aktiva vilket kan förklaras med allt arbete som fisket krävde. Det bristande politiska arbetet har säkert påverkat och bidragit till en ganska stor misstro mot politiker i gamla tider. Fiskets fackliga arbete tog mycket kraft då det fanns både rent fackliga och företagsekonomiska föreningar.
Den stora befolkningsökningen på 70-talet då samhället växte snabbt och då all byggnation nog inte var så välbetänkt har troligen också påverkat förtroendet för politiker.


”Den lilla kommunen på västkusten expanderar nu snabbt och kommer i framtiden att locka till sig både industrifolk och turister. Den lilla pittoreska hamnens karaktär bibehålls .. den orörda kärnan av natur skyddas. Ungdomen får möjligheter till både studier, arbete och fritidssysselsättning. Värö kommer att bli ett välkänt begrepp på Sveriges karta, en bygd där industri och samhälle arbetar hand i hand och till utlandet exporteras från Värö pappersmassa, sågat trä och energi…” 
Källa: Göteborgs Handels – och sjöfarts tidnings informationsannons från Södra Sveriges Skogsägares Förbund – 1969

 Väröområdet skulle formas för arbete, boende och fritid genom Ringhals Kärnkraftverk,  Värö Bruk med sulfatfabrik och sågverk, serviceindustrier, industriflygfält och växthusanläggningar. Bua hamn skulle bli en marina med småbåtshamn, service, varv, bensinstation, cafeteria m.m. Samhället skulle präglas av småhusbebyggelse, flerfamiljshus, skolor och fritidsområden. Ett centrum med butiker, hotell, restaurant, bibliotek, kyrka, samlingslokaler, läkarcentral, garage och service skulle byggas liksom Värö järnvägsstation.  Här skulle finnas campingplatser med friluftsbad, sommarstugebebyggelse, swimmingpool med uppvärmt havsvatten, 18-hålsgolfbana, fotbolls- och tennisbanor.
 

Framtid

Många delar av den tidens vision är nu verklighet men sedan slutet på 70-talet har inte mycket hänt på initiativ från Varbergs Kommun, vad gäller ny bebyggelse, service infrastruktur, nyföretagande m.m.

Samhällsföreningen Buas Framtid bildades 1997 av ett antal engagerade Buabor som ville se en förändring i samhället. Bland annat fanns här områden som var eftersatta, dålig underhållning av leder, behov av cykelvägar och mycket mer.
Buas Framtid har med ideella insatser och genom dialog med politiker och valdebatter påvekat skyltning på motorväg, cykelvägar, omorganisationen av skola, stoppat hamnflytt, byggt vindflöjel/park i hamnområdet och Bryggbastun mm. Buas Framtid är Hallands största samhällsförening med ca 600 medlemmar och har fått pris som årets utvecklingsgrupp i Halland.

Sedan 2009 har ett samarbete med Varbergs Kommun startat genom Samverkan Bua (Buas Framtid, Brygghuset, Bua IF, AB Båtfjordens hamn, Vägföreningen) och genom olika projekt.

 

Framtidsutsikterna för fisket har drastiskt försämrats, vilket har gjort att
AB Båtfjordens hamn  måste se andra möjligheter inför framtiden och arbetar nu intensivt med att ge bra förutsättningar för kustnära fiske och fritidsbåtar samt att utveckla turismen som har ökat markant de sista två åren och då speciellt med husbilar som besöker Bua. Under 2016 hade vi mer än 6000 gästnätter, avseende gästhamnen och ställplatser för husbilar. Antalet husbilar har ökat avsevärt under de senaste två åren.